Nya ytterdörrar, del ett

Troligen tillkom de nuvarande ytterdörrarna på framsidan i samband med renoveringar och moderniseringar som gjordes efter det att SJ tagit över Nossebrobanan 1948. Dörrarnas utseende och skick samt att de har sparkskydd av plåt på insidan och den högra dörren har dörrstängare av äldre modell talar för att dörrarna tillhör en väntsal och inte har bytts senare då huset övergick i privat ägo. Dörrarnas utsida är klädd av horisontella smala ribbor. Flera av dessa har släppt i nederkant och dörrens nedre halva var när vi fick huset grön av alger.

Dörren på baksida byttes kanske även den i samband med att SJ tog över? Hur det än är med den saken har den i alla fall bytts ut till en modernare dörr nån gång på 70-80-talet sannolikt då ägarna då tilläggsisolerade och satte ny fasad på baksidan samt sänkte taket inne i den lilla hallen och satta in dörr upp till trappan.

Att dörren på baksidan måste bytas blev snabbt en outtalad självklarhet eftersom den är så ful och trist. Men det är rimligast att göra i samband med att fasaden återställs. Bland annat för att det nuvarande dörrhålet är sänkt och överljuset bort/över-byggt. 

Vi skrapade, målade och lagade nödtorftigt dörrarna på framsidan ganska omgående men någon gång under hösten 2020 började jag tänka på att göra nya dörrar till i första skedet framsida.

I Thulins bok om ”Nossebrobanan” finns ritningar där dörrarna både mot järnvägen och på baksidan går att se och det finns ett antal fotografier på vår station och andra. Utifrån dessa ritningar och foton har jag försökt att ta fram egna ritningar med rimliga proportioner.

Dörrarna har som synes varit spegeldörrar med tre speglar där den övre täcker halva dörren och de två nedre den under halvan. På insidan ser dörren ut som en enkel spegeldörr men på utsidan sitter det horisontella ribbor i speglarna. Jag tror att dessa ribbor är snedställda nästan som en spaljédörr på ett utedass men tätt mot varandra som en fjällpanel. Svårt att se på foton och ritning men jag tror ändå att det är rimligare än att de bara är smala ribbor utan snedställning.

Utan att det är ett bevis för något så tänker jag ändå att konstruktionen på originaldörrarna var lik den på dörren nedan som sitter på ett torp i närheten.

Men jag tänker att ribborna ska ligga i liv med ramvirket.

I byn intill finns ett litet sågverk och brädgård som heter Häljebo såg som ägs och drivs av Dan-Erik Larsson. Från honom har jag köpt virke till vindskivor och nockbrädor och han kunde också ta fram bra tätvuxen fura till ramvirket till dörren.

Under januari 2022 har jag mätt och ritat upp hur ramvirket ska sågas i delar samt markerat tappar och tapphål. Nästa steg blir att förbereda virket till speglar och ribbor och sedan ta med allt till min pappa i Roslagen som är snickare och har bra maskiner.

Fortsättning följer