Arkitekten och arkitekturen, del 1: Vem har ritat Frambo station?

 

Adrian Crispin Peterson. 
       Bild lånad från: https://www.wikiwand.com/sv/Adrian_C._Peterson

Någon gång efter vi var på visningen men innan eller i samband med köpet så förstod vi att stationshuset troligen var ritat av en arkitekt som hette Adrian Crispin Peterson och att han en gång i tiden varit en ganska känd arkitekt. Jag kan nu inte minnas när eller hur vi fick veta detta men det kan ha varit i samband att vi fick mäklar-foldern om ”objektet” för när jag tittar i våra papper så ligger det tillsammans med denna ”objektsbeskrivning” också en fotostatkopierade sida men historik rörande stationen, tillsammans med säljarens frågelista. I texten på den kopierade sidan står att ritningen av stationshuset inte är signerat men att ritningen av uthuset är signerat av Crispin Peterson. Nu när jag tittar på denna sida igen så förstår jag att den är kopierad ut boken Trökörna - en sockenbok som hembyggdsföreningen sammanställt efter en studiecirkel om socknen på 80-talet.

Sedan någon gång där i augusti 2020 har jag, lite i sakta mak, sökt efter mer klarhet i frågan Adrian Crispin Peterson och hans inblandning i ritandet av stationshuset. Efter lite ”detektivarbete” (= sökande på internat) och några återvändsgränder vill jag här med presentera mina resultat så här långt.

I "Nossebrobanan ett 75-årsjubileum" av Thulin står på sid 35 att

"Hållplats- och vaktstugor samt uthusbyggnader utfördes enligt VGJ standardritningar för motsvarande anläggningar, medan för de fyra större mellanstationerna en mer specifikt utformad byggnadstyp ritades."

Med ”de fyra större mellanstationerna” menas Väne-Åsaka, Främmestad, Norra björke och Frambo.

Senare i boken, på sid 159, står att några av ritningarna som återges i boken i original är signerade "Göteborg jan 1898, Adrian C Petersson, Carl Crispin /Cp". De ritningar som sägs vara signerade så är banvaktstuga utan väntsal, ekonomibyggnader för mellanstationer och banvaktstugor samt avträdesbyggnad.   

Lägger man ihop utsagan från sid 37 med denna så borde slutsatsen bli att det är oklart om det är Adrian Crispin Peterson och Carl Crispin som ritat stationshusen till VGJ samt att Frambo och de tre andra mellanstationerna vid Nossebrobanan är ritade specifikt för TNJ i samband med TNJs uppförande men oklart av vem.

Men frågan är om ovanstående citat och tolkning kan stämma?

Frambo och de andra stationshusen längs Nossebrobanan är/var mycket lika den station som finns kvar i Anten och som tillhör Anten-Grävsnäs museijärnväg. AGJ är i sin tur en del av det som finns kvar av VGJ.

Antens station såg då den uppfördes ut så här:

                                                                        Antens station 1900. Bild lånad från:
                           http://www.stiglundin.se/agj/18121180/agj/gamlaweb/we990407/agj/profil/prof2.jpg

Nu för tiden ser stationen ut så här:

                                                                          Antens station 2021. Bild lånad från:
                         https://www.butiken.agj.net/wp-content/uploads/2018/09/BG_2017_X3I0813-768x512.jpg

 

Antens station sommaren 2021, privat foto

De ritningar som återges i boken ”Nossebrobanan” ser ut så här:

                                                                    Avfotograferat från Thulin sid. 160 och 161

Och Frambo ser ut så här:

                                                                    Frambo station hösten 2021, privat foto

Förvisso står det ”Åsaka” på ritningsexemplet från ”Nossebrobanan” men utseendet är något av ett mellanting mellan Anten ”ursprungligt utseende”, Anten ”idag” och Frambo/TNJ-stationerna.

För tydlighetens skull tänkte jag försöka lista skillnader och likheter mellan Frambo/TNJ-stationerna, Antens ”ursprunglig utseende”, Anten ”idag” samt ritningarna från ”Nossebrobanan”:

-          Takgavlarna på Anten ”ursprunglig utseende” har snickarglädje som inte återfinns i någon av de andra tre versionerna.
-          På ritningarna finns vid takfoten en dekorativ konsol som ej finns på någon av varianterna av Antens station och inte heller finns eller fanns på TNJ-stationerna (vad jag vet).   
-          Fönstren på Antens station och på ritningarna har en överdel med en 9 mindre rutor medan Frambo och TNJ-stationerna har en tre-delad övre och under del.
-          Ytterdörrarna på Antens station har rutor på övre halvan medan ritningen och TNJ-stationerna har tre speglar täckta av ribbor som en jalusi.
-          Fasadens listverk samt foder runt fönster och dörr är till sin utformning och placering identisk mellan alla stationerna och ritningen men går men ner på detaljnivå har Antens station samt ritningen ett mer utsirat utseende som är förenklat för TNJ-stationerna. 
-          Skorstenen på Antens station är ej centrerad. Den är mer centrerad på ritningarna och på TNJ-stationerna så gott som centrerad. Detta kan bero på ändringen av värmesystem.
-          Ritningen visar att värmekällor är kakelugnar i rum och expedition, kamin i väntsalen och spishäll/järnspis i köket. Detta bör även ha varit fallet vid Anten. I nuvarande skick har Anten en gjutjärnskamin i väntsalen som är kopplat till rörsystem. Jag tror att man vid något tillfälle under 1900-talet bytt ut kakelugnar mot vattenburen centralvärme. Vid TNJ-stationerna är kakelugnar från början utbytt till vattenburen centralvärme med gjutjärnsarmaturer i expedition och rum. Kamin fanns i väntsalen och sannolikt var det denna, precis som i Anten nu, som värmde vattnet till systemet. Köket har även på TNJ-stationerna järnspis.
-          Planlösningen på bottenvåningen är densamma.
-          Husets är till sin övergripande struktur och planlösning samt storlek i bredd, djup och höjd precis densamma för så väl Antens station, ritningen liksom TNJ-stationerna - med hänsyntaget till variationer så som spegelvändning samt utbyggnaden vid Anten som inte är ursprunglig men som är mycket lik den som också fanns vid Främmestad station (TNJ).

De skillnader som finns består alltså främst i estetiska detaljer samt värmesystemets utförande. Men till sin storlek, utformning och planlösning är de mer eller mindre identiska.
Därför är det rimligt att utgå från att TNJ-stationerna är uppförda enligt samma grundritning som Anten och VGJ-stationerna.

Och därmed tänker jag att det också är rimligt att tillbakavisa det första påståendet om att ”de fyra större mellanstationerna” utgör en ”byggnadstyp” som är ”specifikt utformad” för Nossebrobanan.

Oavsett vem den ursprungliga arkitekten var så har ritningen för stationerna sannolikt tillkommit samtidigt som ritningarna för de övriga byggnaderna. Det som dock uppenbarligen har gjorts inför uppförandet av TNJ är förenklingar av vissa estetiska detaljer samt ändring av värmesystem.

Om det nu är så som jag tror att stationsritningarna och övriga ritningar är gjorda samtidigt, det vill säga inför uppförandet av Västgötabanan, så blir det ju samtidigt rimligt att utgå från att det just är Adrian och Carl Crispin Peterson som gjort dessa eftersom de ritat alla andra byggnader. Men för att belägga att det faktiskt är så skulle vi behöva någon typ av bevis för att så är fallet, så som deras signaturer på en ritningskopia eller kanske något brev eller officiellt dokument tillhörande VGJ. Men något sådant har jag (ännu) inte lyckats hitta. Det är heller inte okänt i arkitekturhistorien att olika arkitekter ritat byggnader för samma beställare och för samma projekt så det kan inte uteslutas att någon annan ritat stationerna.

För att hitta mer som talar för att det just är Crispin Peterson som ritat stationerna har jag letar vidare på internet. Jag har också försökt hitta information om vem som gjort ändringarna på stationerna inför uppförandet av TNJ.

På wikipedias sida om Adrian Crispin Peterson står det inget om hans insatser vad gäller ritande av stationshus. Men på ”wikiwand” https://www.wikiwand.com/sv/Adrian_C._Peterson) samt på ”Kulturnav” (https://kulturnav.org/98518783-483d-44f7-a550-a8c257a0d71c) finns i slutet av respektive lista över byggnader Crispin Petersons ritat också angivet att det är han som ritat samtliga stationer vid VGJ.

På ”Stig Lundins historiska hemsida” återfinns en stor mängd information i text och bild relaterat till Anten-Grävsnäs museijärnväg, Västgötabanan samt annat järnvägsrelaterat. Där anger han att det är far och son Crispin Peterson som ritat stationen i Anten. Men han ger tyvärr ingen referens till sitt påstående så det går inte att belägga utöver det att han säger att det är så. Men Lundin har som man kan utläsa av hemsidan stor kännedom om VGJ och järnvägshistoria i vid mening samt lång erfarenhet av Anten-Grävsnäs museijärnväg så har kan definitivt betraktas som en auktoritet i ämnet. (https://stiglundin.se/jarnvag/18109566/vgj/linje/anten.htm).

Slutligen hittar jag en vårkväll 2022 en skrift från Länsstyrelsen för Västra Götalands län, Anten-Grävsnäs järnväg – utredningar och dokumentation inför byggnadsminnesförklaring (Rapport 2010:50, https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa?dokumentId=21000001658580&thumbnail=false).

Som namnet anger utgör denna skrift en sammanställning av information inför det är en del av museijärnvägen vid Anten-Grävsnäs förklarades som byggnadsminne - vilket gjorde den 20 augusti 2010.
På sidan 18 kan vi läsa följande:

”Enligt gängse modell uppfördes stationshusen längd VGJ efter typritningar indelade i olika klasser beroende på stationshusens status och betydelse. Arkitekt var Adrian Crispin Peterson (1835-1912) tillsammans med sin son, arkitekten Carl August Crispin (1867-1929). Peterson var en av landets mest kända arkitekter vid denna tid och hans kontor var det mest produktiva under perioden 1870-1910. Han började sin arkitektbana på 1950-talet som assistent till A W Edelsvärd, känd bland annat som SJ:s förste chefsarkitekt 1855-95. Under denna tid uppfördes 297 stationshus under Edelsvärds ledning. Adrian Peterson ritade såväl kyrkor som profana byggnader främst i Göteborg och Västsverige. Som tidigare medarbetare till Edelsvärd var även inriktningen mot järnvägsstationer naturlig.” 

Så vi kan nog ändå med tämligen stor säkerhet säga att det är far och son Crispin Peterson som ritat också stationshusen!

Men visst vore det fortfarande roligt med någon mer ”teknisk bevisning” för inte heller denna skrift redovisar var de fått sin information från och eftersom det tycks finnas en osäkerhet kring stationshusen så vore det roligt med något som ”håller i rätten”…

 

Vem har då gjort förändringarna inför uppförandet av TNJ?

VGJ planerades och uppfördes under 1890-talet och öppnade för trafik den 1 januari 1900. Och eftersom byggnadsritningarna beställdes till denna järnväg måste de gjorts under 1890-talet.
Diskussionen om en järnväg mellan Trollhättan och Nossebro inleddes redan under 1900-talets första år. Banan och byggnaderna uppfördes mellan 1913 och 1916 och banan öppnade för trafik den 17 februari 1916.

Adrian Peterson dog 1912 och skulle så klart ha kunnat rita om stationshusen som ett led i planeringen av TNJ men det skulle ju i så fall skett innan företaget formellt bildats samt då han varit i runda slängar 70 år. Carl Crispin dog 1929 och skulle alltså kunna vara den som ritat om stationerna. Men någon information som tyder på att det var Adrian eller Carl, eller båda, som ritade om stationerna har jag inte hittat.

I boken om Nossebrobanan finns ingen mer information om andra inblandade arkitekter eller andra som skulle kunnat vara de som gjort förändringarna. Den information om uppförandet som finns är att det var den danska firman Saabye & Lerche som fick entreprenaden för banan samt att de överlät till byggmästare Carl Hed i Skara att uppföra byggnaderna. Rent hypotetiskt skulle dessa entreprenörer kunna haft inverkan på utseendet men eftersom projektering och ritningar av banans sträckning gjordes innan upphandlingen av entreprenaden så tänker jag att det är mer troligt att ändringarna av stationshusen gjordes under projekteringsfasen.

Det närmaste jag kommer förslag på arkitekter som kan ha varit inblandade i ändringarna inför uppförandet av TNJ hittar jag i en diskussionstråd på Järnvägshistoriskt forum. https://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=222395

Denna tråd handlar egentligen om vem som ritat stationshuset i Lyrestad men den ger ändå uppslag som kan tänkas vara till hjälp för vår fråga:

-          VGJ anlitade under 1910-talet arkitekterna Yngve Rasmussen och senare Ernst Torulf för att rita olika byggnader.
-          Carl Crispin kan ha ritat även stationerna för Mariestad – Gårdsjö (del av VGJ) och kanske då också kan vara en kandidat för vem som ritat Lyrestad.
-          Byggmästaren och arkitekten Teodor Folcke är personen bakom många av byggnaden för Västra centralbanans Järnväg (VCJ) och Lyrestads station har vissa likheter med stationen Trädet längs VCJ.

För att ta reda på mer söker jag på respektive persons namn.
Yngve Rasmusson har ritat en hel del stationshus åt olika banor men jag hittar ingen information om eventuellt arbete åt VGJ eller TNJ.
Ernst Torulf var aktiv som arkitekt från slutet av 1800-talet och har även han ritat för järnvägen. Bland annat ritade han det nya stationshuset för VGJ i Göteborg, Västgötabanans stationshus kallat, som var klart 1931 och då ersatte det tidigare stationshuset som kallades Bommen. Men någon mer information om hans arbete för VGJ eller annan järnväg finns ej.
På Carl Crispins sida på wikipedia står att han, tillsammans med fadern, ritat Borås centralstation 1894. Men i övrigt finns ingen information om hans arbete för någon järnväg.
Slutligen får vi på Teodor Folckes sida på wikipedia veta att Folcke var ”…arkitekt och kontrollant vid enskilda järnvägar samt husbyggnadskontrollant vid Statens Järnvägar 1910-1920. Han utförde bland annat flertal ritningar till stationsbyggnader, däribland hållplatsbyggnaden i Långenäs vid Göteborg-Borås järnväg.”

Även om alla fyra ritat för järnvägar och i vissa fall specifikt för VGJ har jag inte nu kunnat hitta något mer som tyder på att de varit inblandade i ändringarna av stationshusen som gjordes inför uppförandet av TNJ.

Så med detta får vi nog låta oss nöjas för tillfället.

För att sammanfatta:
Adrian och Carl Crispin Peterson kan med tämligen god säkerhet sägas vara de som ritade stationshusen för Västgötabanan. Dessa ritningar är de som sedan använts som grund för stationshusen för mellanstationerna längs Nossebrobanan. Men dessa stationer fick ett något förenklat utseende samt ett annat värmesystem. Vem som ritat dessa ändringar vet vi inte men ovanstående personer kan ses som förslag på några möjliga kandidater.