”I bostadsrummet dubbelröras och rappas väggar samt takspännes med väf, hvarpå limfärgstrykning och tepetsering.”

 I två av våra rum finns det klining på väggarna under tapeter och masonit, i vardagsrummet och ett av rummen på övervåningen.

Lustigt nog är det inte samma typ av klining i de både rummen. I vardagsrummet är det troligen kalkputs. Orsaken till att jag tror det är på grund av att putsen är ljust gråvit. I rummet på övervåningen är det sannolikt lerklining eftersom materialet är mer lerfärgat. Förutom färgen skiljer sig även blandningen och konstruktionen åt ganska markant. I vardagsrummet sitter det vassmatta under putsen och putsen är väldigt homogen, det vill säga utan så mycket tydliga spår av de olika ingredienserna som den kan vara uppbyggd av. På putsen är det sedan tapetserat. På övervåningen är putsen klinad direkt på väggen. Putsen innehåller här mycket halm med ax och allt. På putsen är det först tapetserat tidningssidor och sedan tapeter. Senare, troligen på 50-talet, har det dessutom satts masonit på väggarna och dessa har sedan tapetserats.

 

 

I vår husbibel: ”Nossebrobanan – ett 75-årsjubileum” av Bertil Thulin, finns en kort information om stationshusen och deras fysiska uppbyggnad. Informationen står i boken tryckt bredvid ritningarna som återges och jag tror att det är specifikationer som arkitekten och/eller järnvägens byggledning (eller liknande) tagit fram. Följande står att läsa på sid 161:

 

”Materialförslag till stationshus af trä för Trollhättan – Nossebro järnväg vid stationerna: Väne Åsaka, Norra Björke, Hallebo och Främmestad. […] I bostadsrummet dubbelröras och rappas väggar samt takspännes med väf, hvarpå limfärgstrykning och tepetsering. Öfre våningen inredes ej men väggar och dörrar insättes”

(PS. Hallebo syftar på vår station Frambo. Från början tänkte man att stationen skulle heta så men det ändrades)

 

Här får vi alltså några pusselbitar till varför det ser ut som det gör.

”Bostadsrummet”, dvs det som vi nu mera kallar vardagsrummet, rummet intill köket, ”debbelröras” vilket alltså syftar på vassmattor. Troligen avses det med dubbelröras att det är två lager mattor, den ena vertikal och den andra horisontell och jag tycker att man kan se att det just är på det viset. Men utifrån det lilla man ser på grund av det jag rivit kan man inte säkert veta att det verkligen är två lager mattor som ligger på tvärs mot varandra. Och kanske får vi aldrig veta helt säkert för jag vill inte gärna riva mer än vad jag redan gjort om det inte behövs (mer, se nedan).

Taket är mycket riktigt från början vävspänt. Juteväv och sedan papper som är målat med limfärg vars vita nyans högst troligen också är kalk – vilket det verkligen såg ut som och kändes som när det regnade ner då vi rev delar av taket. Senare, vid moderniseringen, har vävspänningen täckts över av tretex-skivor.

Övervåningen skulle ju enligt instruktionen inte inredas mer än med väggar (av trä) samt dörrar. Den första stationsföreståndaren på Frambo hette Nils Börjesson Rosqvist. Då han 1921 slutade sin tjänst ingav han en skrivelse till styrelsen i vilken han bad om, och fick, ersättning för hälften av de kostnader han haft för att inreda övervåningen med värmesystem - huset hade vattenburen värme med gjutjärnsradiatorer som han alltså lät utöka till övervåningen (Thulin sid 71). Det är kanske inte för långsökt att anta att det var Rosqvist som utförde eller lät utföra lerkliningen i det ena rummet på övervåningen också…?

 

I vilket fall kan vi nog konstatera att orsaken till de olika utförandena står att finna i att rummet i undervåningen iordningsställdes i samband med byggnationen medan rummet på övervåningen lerklinades senare.

 

Det skulle för övrigt vara intressant att få veta hur man gjort på de övriga stationerna!

 

Nå.

Bland det första vi gjorde vara att beställa en värmeluftspump. Så att vi skulle ha någon värme alls i huset.

Vi kom fram till att den borde sitta i vardagsrummet/bostadsrummet för att kunna fördela luften både till köket och till gamla expeditionsrummet. Jag tänkte att den skulle sitta på väggen som är yttervägg mot baksidan och uppe mot taket. Och eftersom tretex-skivorna i taket var fläckiga och skadade av det vatten som runnit från kattvinden ovanför gav jag mig på att riva den del som var närmast samt tog bort den skadade taklisten och en del lös tapet.

Detta rivningsarbete avslöjade ett antal lager av tidigare tapeter samt att väggen som sagt är klinad och rörad. Taket under tretex och vävspånningen är omålad pärlspont. Denna var för övrigt inte farligt påverkad av det vatten som runnit.

När sedan installatören kom för att installera värmeluftpumpen tyckte han att den bästa platsen var på väggen mot gaveln och en bit ner från taket… Så blev det och den platsen var högst sannolikt bättre än den vi tidigare pekat ut. Mitt rivningsarbete var alltså delvis i onödan.

Men eftersom tretex-skivorna var skadade så hade vi troligen tagit ner dem förr eller senare i alla fall och då hade vävspänningen också åkt ner eftersom denna inte är möjligt att skilja från tretex-skivorna utan att skada den.

 

Vår plan för vardagsrummet nu under våren 2022 är att riva resten av taket samt att ta bort masoniten som sitter över skorstensstocken – vilket inspektören från räddningstjänsten kräver att vi gör. Där på målar vi taket så länge. Kanske vävspänner vi igen om några år då vi kan ta oss råd. Väggarna ska också tapetseras om med en tapet som liknar de tidiga tapeterna. Och murstockens puts lagas vid behov samt målas.

                                                        Troligen denna till vardagsrummet

Dessutom målar vi troligen golvet. Inga golv i huset har tidigare varit målade och i detta rum var det, liksom i köket och i expeditionen, linoleummattor. Men detta golv är väldigt fläckigt och skadat och det är svårt att hitta fina linoleummattor som liknar de som funnits från början och de fina som finns är på tok för dyra.

Däremot ger vi oss inte på att byta de moderna fönstren. Det gör vi nog så småningom men det kommer längre ner på listan eftersom dessa fönster ändå är av god kvalitet, även om de förfular huset…

 

Planen för rummet uppe är att laga upp de delar av takets pärlspont som var skadad av vatten och är bortsågat, att ta bort masoniten från skorstensstocken även här och sedan laga och måla samt att tapetsera om väggarna. Även detta gör vi nog under denna vår.

                            Kanske denna i rummet uppe, om den inte hamnar i det andra rummet? 

                            Vilken tapet det i så fall blir har vi inget förslag på än.